För ungefär 2 och ett halvt år sedan var jag en någorlunda normal person, men det gick över när jag flyttade hit och under de åren som jag har bott här har Enköping på något sätt gjort mig till en monstrum. Här kommer bevisen:
- På något tragiskt men ändå skrattretande sätt har denna stad fått mig att plötsligt börja prata med en hemskt stockholmska inspirerad av Östermalm
- Jag kan plötsligt alla förorter till Stockholm på mina fem fingrar, vet vart man inte ska vara och kan tubens linjer utantill....
- Jag blir chockad varje gång jag kommer hem och ser att modet ligger minst ett år efter, och att jag ens lägger märke till det faktum gör mig ännu mer chockad...
- När jag kommer på mig själv med att jag pratar för mycket "svenska" sitter jag och mumlar meningar på värmländska för mig själv
- När jag träffar nya människor påpekar jag alltid att jag är inte härifrån, jag är från VÄRMLAND, och sedan måste jag gå därifrån och skämmas lite... detta kanske inte låter så illa men så här brukar konversationerna gå:
-Hej, jag heter XXX
-Hej, jag heter Karin, jag är inte här ifrån, jag bara bor här, jag är från VÄRMLAND
PINSAM TYSTNAD
Jag inser vilket psyko jag låter som och ursäktar mig och går därifrån...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar